HÅLLBAR KOMPETENS FÖR INGENJÖRER

Kompetens inom byggande av en hållbar värld måste inkluderas över hela linjen i kompetensmålen för högskoleexamen inom teknikbranschen och innefatta, men inte begränsas till följande teman.

⚬  Klimatförändringen, miljöförstöring och överkonsumtion av naturresurser,

⚬  Social hållbarhet, mänskliga rättigheter och människovärdigt liv samt

⚬  Historia och filosofi, särskilt ur perspektivet för etik inom teknik.

Högskoleutbildningar inom teknikbranschen måste förbereda de studerande på att stå ut med osäkerhet, ofullständighet och kompromisser. Ingenjörsutbildningen i dess nuvarande form behandlar världen svartvitt: enligt naturvetenskapen är saker och ting antingen rätt eller fel. Förståelse för olika lösningars konsekvenser måste förmedlas bättre än idag..

LÅT OSS GÖRA DE STUDERANDE TILL EXPERTER PÅ CIRKULÄR EKONOMI

Ingenjörsutbildningen har traditionellt sett haft en stark teknisk-ekonomisk dimension. Granskning som baseras på linjär ekonomi är kompetens som föråldras snabbt, då samhället går över till cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi som helhet är ett nytt ekonomisystem som kräver förändringar i tankesätten. Det är mer invecklat än det nuvarande systemet och implementeringen av det kräver ansenliga mängder tid. Studietiden är den mest gynnsamma tiden att införliva nya tankemodeller.

Kompetens inom cirkulär ekonomi kommer att betonas ännu mer i tiden i samhället som följer på coronans framfart. Tillgången på råvaror försämras i det nuvarande ekonomisystemet och produktionskriserna går att undvika genom att gå över till cirkulär ekonomi, där sluten återvinning av material har ordnats så långt det är möjligt. Samtidigt förstärker cirkulär ekonomi samhällets hållbarhet med tanke på de chocker som orsakas till exempel av väderfluktuationer på grund av klimatförändringen, pandemier och globala ekonomiska kriser. Den högre graden av komplexitet på den cirkulära ekonomins skala betonar teknikbranschens roll ännu mer: vi kan inte implementera cirkulär ekonomi utan digitalt stöd, såsom planering med hjälp av artificiell intelligens och plattformar för den cirkulära ekonomins marknader.

Rekommenderade referensramar för behandling av ämnet: den cirkulära ekonomins värdekedjor, digitaliseringens roll inom cirkulär ekonomi, Circular Design Guide

INGENJÖRENS EGEN ROLL SOM SAMHÄLLSBYGGARE

Utöver den finska regeringens ambitiösa klimatmål har Europeiska unionen gjort lyckade val då den har betonat hållbar utveckling som en central strategi för världsdelen. EU:s mål särskilt gällande cirkulär ekonomi och koldioxidneutralitet saknar globalt motstycke. Valen gällande utvecklingen av vår gemensamma världsdel har redan gjorts. Högskolesektorn bör stödja denna utvecklingsriktning med hjälp av utbildning, eftersom den är den mest betydande av alla kanaler för påverkan.

Utöver de ovan nämnda grunderna har våra krav en solid ekonomisk grund. När det känsliga miljöekosystemet till följd av klimatkrisen uppvisar symptom i allt större utsträckning, är det uppenbart att varje land inom kort strävar efter hållbarhet. Pionjärskap och ledarskap inom hållbara tekniklösningar gynnar även de ekonomiska målen. Ett starkt samförstånd råder om detta både bland politiska partier, fackförbund och näringslivet.

Rekommenderade referensramar: EU Green Deal, EU Circular Economy Strategy, Marins regeringsprogram, Akavas klimatprogram, Finlands Näringsliv EK:s klimatriktlinjer

TVÄRVETENSKAPLIGT SAMARBETE ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR HÅLLBARA LÖSNINGAR

Mänskligheten har försatt sig själv och sin livsmiljö i de nuvarande miljökriserna med hjälp av teknik och samtidigt är lösningarna på kriserna starkt avhängiga tekniken. Vi har inte längre råd att göra liknande kortsiktiga teknikval som vi hittills har gjort. Ingenjörsutbildningen bör också förbereda de studerande på att utvärdera de tekniska lösningarnas lämplighet i ett tvärvetenskapligt samarbete, för att man ska kunna trygga samtidigt förverkligande av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

Vi är mycket glada för ingenjörskårens starka yrkesstolthet, men vi kan inte underskatta andra vetenskapsgrenar. Samarbete mellan branscherna är en förutsättning för att hitta optimala och hållbara lösningar, och därför borde ingenjörerna studera i tvärvetenskapligt samarbete, där man analyserar och löser komplexa problem. Även forsknings- och undervisningspersonalen bör öka det tvärvetenskapliga samarbetet med undervisnings- och forskningsverksamheten, till vilket man också bör uppmuntra i högskolornas interna anslagsfördelningsmodell.

För att trygga ett mer övergripande perspektiv kräver också den interna mångsidigheten inom teknikbranschen en förbättring. Vi behöver studerande med olika värdegrunder från så mångsidiga bakgrunder som möjligt. Samtidigt måste studiekulturen inom teknikbranschen möjliggöra inkludering och samhörighet för alla. Detta kräver åtgärder från såväl högskolorna som studentgemenskaperna.

Rekommenderade referensramar för behandling av ämnet: FN:s mål för hållbar utveckling, komplexitetsteori, Cynefin, Double-loop learning

KONKRETISERING AV HÖGSKOLORNAS HÅLLBARHETSPRAT

När man lyssnar på brandtal är det lätt att få för sig att högskolorna redan ny arbetar systematiskt för hållbar utveckling. Hållbarhetspunkterna i högskolornas strategier syns dock inte vardagen på campusarna. Alla högskolor borde också implementera hållbarhetsutmaningen som en genuin strategisk tyngdpunkt.

Inom teknikbranschen är företagssamarbete starkt också i undervisningen, men förhållningen till företagspartner är fullständigt okritiskt. Det är värdefullt att studieinnehållen konkretiseras med exempel inom näringslivet, men som motvikt till detta måste man lyssna på civilsamhället, såsom miljöorganisationer. Organisationer som har olika perspektiver säkras att varje tema behandlas rättvis.